Svampar och svampsjukdomar

Svampar och svampsjukdomar

Svampar är mångformiga mikroorganismer med stor biologisk och medicinsk betydelse – de har viktiga funktioner, men kan också orsaka allvarliga sjukdomar.

 

Svampar
Svampar (Fungi, Mycophyta) är eukaryota mikroorganismer med en rigid cellvägg och en klassisk cellkärna. De är orörliga, innehåller inga fotosyntetiska pigment och livnär sig heterotroft på organiska ämnen.

Av över 100 000 kända svamparter har endast cirka 300 identifierats som sjukdomsalstrare hos människor, och mindre än ett dussin av dessa orsakar över 90 % av alla svampinfektioner – oftast hos personer med försvagat immunförsvar.

 

Grundläggande former av svampar

Man skiljer mellan två huvudformer:

  • Hyf: Rörformad, grenad struktur (2–10 μm); grundelement i filamentösa svampar.
  • Mycel: Nätverk av hyfer.
  • Svamptallus: Mycelets helhet; kallas även svampkoloni.
  • Jäst: Rund eller oval cell (Ø 3–10 μm); grundform för encelliga svampar.

 

Fortplantning och ämnesomsättning
Svampar bildar speciella fortplantningsorgan, så kallade reproduktionsorgan eller fruktifikationsformer. Det finns både sexuella och asexuella fruktifikationer.

Eftersom svampar är beroende av organiska koldioxidkällor spelar deras metaboliska processer en viktig roll inom industrin och miljön. De används till exempel i tillverkningen av ost, öl, bröd eller antibiotika. Å andra sidan kan svampar också orsaka skador på livsmedel, trä, textilier eller växter.

 

Svampinfektioner
Svamprelaterade sjukdomar hos människor omfattar främst svampallergier, svampförgiftningar (mykotoxikos) och svampinfektioner (mykos).

 

Svampallergier
Svampsporer i luften kan innehålla allergener som hos känsliga personer kan orsaka överreaktioner som allergisk snuva, bronkialastma eller lunginflammation. Många av dessa sjukdomar är yrkesrelaterade, t.ex. den så kallade ”bondlungan”.

 

Svamptoxikoser
Vissa mögelarter, såsom Aspergillus-arter, producerar mykotoxiner (t. ex. aflatoxiner) som tas upp via mögliga livsmedel. Aflatoxiner kan ha ett samband med vissa levercancerformer.

 

Mykoser
Mykoser är svampinfektioner och delas in i följande klasser:

  • Primära mykoser: Sporer kommer in i lungorna via inandad damm och orsakar primära lungmykoser – sällsynta och inte vanliga i Centraleuropa.
  • Opportunistiska mykoser: Uppträder hos personer med nedsatt immunförsvar och drabbar hud, slemhinnor eller inre organ. Orsakas av jäst och mögel.
  • Subkutana mykoser: Svampar från marken tränger in i bindvävnaden genom hudskador. Förekommer främst i tropiska och subtropiska regioner.
  • Kutana mykoser: Drabbar hud, hår eller naglar.