DE 
EN 
PL 
FR 
ES 
SV 
NL 
Inom medicin och bioteknik kallas en sterilisator som använder het, mättad ånga för att döda mikroorganismer för autoklav.
Det är vad en autoklav gör.
Den heta mättade ångan kondenseras på det svalare steriliseringsmaterialet och avger därmed sin energi. Detta leder till koagulering av proteinet i cellen och till att cellen förstörs[1} . Det är dock inte bara den fuktiga värmen som värmedrivande medium som påverkar en organisms dödlighet. Även vattenhalten inuti cellen spelar en avgörande roll. Ju lägre vattenhalten är, desto större är värmebeständigheten. Det är därför det är så svårt att döda bakteriesporer!
När anses något vara sterilt?
Sterilt innebär att det inte längre finns några livsdugliga mikroorganismer (enligt EN 556). Detta innefattar avdödande av mikroorganismer samt deras vilofaser. I praktiken kan detta tillstånd dock aldrig bekräftas med absolut säkerhet. Vid sterilisering av medicintekniska produkter anses det acceptabelt att en produkt får betecknas som ”steril” om sannolikheten för att en livsduglig mikroorganism finns på eller i produkten är mindre än eller lika med 1 x 10^-6. För att uppnå detta mål måste vissa villkor vara uppfyllda under steriliseringen.
De viktigaste processparametrarna är:
- Sterilisationstid
- Sterilisationstemperatur
- Fukt.
Noggrann övervakning av dessa parametrar är avgörande för kvalitetssäkringen.
Fördelar med ångsterilisering
- Mättad ånga med hög energihalt som ett extremt effektivt steriliseringsmedel
- Snabb och pålitlig inaktivering av mikroorganismer såsom bakterier, svampar, sporer, virus och parasiter
- Jämn fördelning av ångan i hela steriliseringskammaren
- Effektiv ånggenomträngning även vid porösa steriliseringsföremål
- Giftfritt, kostnadseffektivt och allmänt tillgängligt steriliseringsmedel
- Inga rester lämnas kvar på det steriliserade materialet
Effekten av fuktig värme på mikroorganismer
Vid ångsterilisering används temperaturer som ligger över den optimala och maximala tillväxttemperaturen för mikroorganismer. Empiriskt kan de olika bakterietyperna därmed delas in i flera resistensnivåer. Var och en av dessa resistensnivåer är kopplad till vissa desinfektions- eller steriliseringsmetoder.
Exempel på värmetålighet mot fuktig värme [Wallhäußer, 1988]
Källa:: Praxis der Sterilisation, Desinfektion, Konservierung. Thieme, Stuttgart, 5:e upplagan 1995 (Wallhäuser, K.-H.)
| Resistensnivå | Förfarande | Organism (exempel) | Temperatur (°C) | Zeit (min.) |
|---|---|---|---|---|
| I | Pasteurisering | Patogena streptokocker, listerier, poliovirus | 61,5 | 30 |
| II | Mild uppvärmning | De flesta vegetativa bakterier, jästsvampar, mögel, alla virus utom hepatit B | 80 | 30 |
| III | Matlagning | Hepatit B-virus, de flesta svampsporer | 100 | 5 - 30 |
| IV | Spänd ånga | Bacillus anthracis-sporer | 105 | 5 |
| V | Spänd ånga (standardförfarande) | Bacillus stearothermophilus-sporer | 121 | 15 |
| VI | Spänd ånga | Prioner | 134 | 60 |
[1] Ett annat sätt att döda mikroorganismer med värme är oxidation. Denna process används vid sterilisering med torr värme. Proteinerna värms upp så kraftigt att de brinner (oxideras). För att uppnå detta krävs betydligt högre temperaturer.