DE 
EN 
PL 
FR 
ES 
SV 
NL 
Virus är små infektiösa enheter som inte har någon egen ämnesomsättning och som endast kan föröka sig i levande celler.
Vad är virus?
Virus är smittsamma partiklar utan egen ämnesomsättning som endast kan föröka sig i levande värdceller.
Upptäckt och egenskaper
Redan innan dess struktur upptäcktes var det känt att det måste finnas ytterligare ett smittförande ämne förutom bakterier och parasiter. Loeffler och Frosch konstaterade 1897 att detta agens kan passera bakterietäta filter – det är ultrafiltrerbart och ultravisibelt. Eftersom det inte kunde förökas på näringsmedier ansågs det först vara odelbart.
Begreppet ”virus” kommer troligen från det sanskritiska ordet för ”gift”. Virus är beroende av levande värdceller, eftersom de inte har någon egen ämnesomsättning och endast kan föröka sig med hjälp av sina värdars cellorganeller.
Som arvsmassa innehåller de antingen DNA eller RNA, som utgör byggplanen för det så kallade virionet – den infektiösa viruspartikeln. Virus är strikt värdspecifika och kan angripa växter, djur eller till och med bakterier (fager).
Virens uppbyggnad
Inuti ett virus finns den genetiska informationen i form av enkel- eller dubbelsträngat DNA eller RNA. Dessa nukleinsyror är omgivna av ett proteinhölje, kapsiden, som består av underenheter (kapsomerer).
Kapsiden tillsammans med nukleinsyran kallas nukleokapsid. Virusets yttre form kan variera beroende på kapsomernas arrangemang: kubisk, ikosaedrisk, spiralformad eller filamentär. Komplexa strukturer förekommer t.ex. hos bakteriofager.
Vissa virus har dessutom ett hölje (envelope) som består av en membran och bär spikar (peplomere). Dessa glykoproteiner är bland annat avgörande för värdigenkänning och -bindning.
Virusförökning i värdcellen
För att föröka sig smugglar virus in sin genetiska information i värdcellen. Den cellulära syntesapparaten omprogrammeras sedan för att producera viruskomponenter. Dessa sätts samman till nya virus och släpps slutligen ut.
Vissa virus har med sig strukturbundna enzymer som är nödvändiga för virusförökningen, bland annat:
- Neuraminidas
- Omvänd transkriptas
- DNA-polymeras
Virusfamiljer
Precis som djur och växter har även virus klassificerats. Moderna klassificeringar baseras på fysikalisk-kemiska egenskaper, genomtyp (DNA eller RNA) samt virusstruktur.
En milstolpe inom virusforskningen var röntgenstrukturanalysen och dekrypteringen av virala genom. Idag skiljer man i princip mellan DNA-virus och RNA-virus.
Viroider
Viroider är infektiösa RNA-molekyler med mycket låg molekylvikt (70 000–120 000 dalton). De består uteslutande av ringformigt RNA och har varken hölje eller proteiner.
Till skillnad från virus är viroider helt beroende av cellulära mekanismer och betraktas som ”naken” genetisk information. Hittills har de endast orsakat växtsjukdomar, t.ex. Tomato Spindle Tuber Viroid. Hittills är inga sjukdomar orsakade av viroider kända hos människor.